Snac 2001-02-13

Lägesrapport avseende uppbyggnaden av longitudinella områdesdatabaser
inom äldreområdet per den 15 mars 2013
(SNAC  the Swedish National study on Aging and Care )

Bakgrund
SNAC-studien, Swedish National study on Aging and Care, sattes igång år 2000 på
regeringens initiativ som en del av den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken (prop.
1997/98:113). Studien syftar till att genom uppbyggnaden av longitudinella
områdesdatabaser inom äldreområdet skapa förutsättningar för forskning och analys av olika
frågor kring åldrandet, uppkomsten av vårdbehoven hos de äldre och hur dessa behov möts på
bästa sätt.
Sedan starten stöds studien ekonomiskt av regeringen. En förutsättning för detta stöd har hela
tiden varit att motsvarande medel ställs till förfogande av medverkande kommuner och
landsting eller via forskningsstiftelser. Följande kommuner och landsting var under år 2012
engagerade i SNAC-projektet:
 Region Skåne (Landstinget Skåne län) och kommunerna Eslöv, Hässleholm (endast befolkningsdelen), Malmö, Osby och Ystad  Blekinge läns landsting och Karlskrona kommun  Stockholms läns landsting och Stockholms stad (område: stadsdelen Kungsholmen)  Gävleborgs läns landsting och Nordanstigs kommun En gemensam projektorganisation  SNAC, the Swedish National study on Aging and Care  har skapats för koordinering av arbetet inom de olika deltagande områdena. Koordineringen sker genom en samordningsgrupp med representanter från resp. område och med docent Mårten Lagergren, Stockholms läns äldrecentrum, som ordförande. För varje deltagande område finns en huvudman  Region Skåne, Kompetenscentrum Landstinget Blekinge (sedan år 2007 – initialt Gerontologiskt Centrum och 2003 -2006 Blekinge FoU-enhet), Primärvårdens FoU-enhet i Nordanstig resp. Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum i Stockholm. Huvudmännen beviljades initialt bidrag med tillsammans 10 miljoner per år. (Regeringsbeslut 1999-11-11, 2000-06-15, 2004-04-15, 2005-06-09 För att möta de kostnadsfördyringar, som skett sedan projektet startade, beviljades år 2007 ett tilläggsanslag på 1,8 Mkr. För 2008 har en ökning skett av det ordinarie anslaget till totalt 12 milj (Regeringsbeslut 2008-03-19) och för åren 2009 och 2010 vardera till totalt 13,94 milj.kr (Regeringsbeslut 2009-03-26) samt för åren 2011 och 2012 14,0 milj.kr. (Regeringsbeslut 2010-12-22). Fördelningen av medlen mellan de fyra områdena sker efter en formel, som överenskommits gemensamt och som tar hänsyn till omfattningen av resp. delprojekt. År 2012 erhöll Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 36%, Region Skåne 35%, Kompetenscentrum Blekinge 18% och Primärvården Nordanstig 11% av det totala stödet från regeringen. Resp. huvudman skall enligt regeringsbesluten senast den 15 mars varje år lämna en redogörelse för projektet (lägesrapport) samt en av vederbörande revisorer bestyrkt redovisning av hur medlen använts. I mars åren 2001 - 2012 har inlämnats rapporter till Socialdepartementet avseende verksamheten under föregående år. De begärda rapporterna per den 15 mars 2013 från resp. huvudman avseende år 2012 medföljer som bilagor till denna skrivelse. Bidragen från kommuner och landsting har till en del formen av kontanta bidrag och ges till en del som personalinsatser, tillhandahållande av lokaler m.m. Ekonomiskt stöd till SNAC-studien har också erhållits från olika forskningsorgan (se bifogade redovisningar från resp. huvudman). Principen att regeringens bidrag skall matchas av minst lika stora bidrag från deltagande kommuner och landsting samt forskningsstiftelser har därmed kunnat innehållas. Översiktlig beskrivning av utfört arbete inom SNAC-projektet Som närmare beskrivits i tidigare insända redogörelser äger datainsamlingen i SNAC-projektet rum utifrån två olika perspektiv:  Befolkningsperspektivet är inriktat på att över tiden följa ett urval av personer från 60 år och uppåt i syfte att studera åldrandet, hälsoutvecklingen och uppkomsten av vårdbehoven i sitt biologiska, sociala och ekonomiska sammanhang.  Vårdsystemperspektivet syftar till kontinuerlig uppföljning av hela den äldre befolkningens vårdkontakter, akuta såväl som långvariga. Denna datainsamling är utformad så att den också skall tillfredsställa vårdhuvudmännens behov av en fortlöpande, kvalificerad uppföljning av vården och omsorgen om de äldre. Genom ansatsen att samtidigt studera befolkning och vårdsystem blir det möjligt att i olika avseenden jämföra dem som får vård och omsorg med övriga äldre personer. Genom den longitudinella uppföljningen av personerna kan man se hur effekterna av åldrandet fortskrider och vårdbehoven utvecklas. Detta ger också möjlighet att identifiera faktorer som påskyndar resp. fördröjer uppkomsten av behoven av hjälp och stöd. En viktig förutsättning vid uppbyggnaden av de regionala databaserna har varit att utveckla och tillämpa en gemensam, över tiden stabil metodik för att möjliggöra relevanta, rättvisande jämförelser såväl mellan de olika områdena som över tiden. En vetenskaplig artikel som beskriver uppläggningen av SNAC-studien har tidigare publicerats (Aging Clinical and Experimental Research n:o 2, april 2004). De data som samlas in inom SNAC-studien skall vara tillgängliga för alla forskare givet att vissa villkor är uppfyllda. Beslut om utlämning av data görs inom varje område för sig utgående ifrån gemensamt utarbetade och antagna principer, som finns publicerade på SNAC-projektets hemsida (jfr nedan). Befolkningsperspektivet Utvecklingen av studiedesign, d v s frågor rörande urval och undersökningsmetoder, samt protokoll, d v s val av variabelområden, variabler och definitioner, för SNAC-studiens befolkningsdel slutfördes i februari 2001. Urvalet av äldre personer i de deltagande områdena omfattar tio representativa kohorter i åldrarna 60, 66, 72, 78, 81, 84, 87, 90, 93 och 96 år med tilläggsurval för de yngre och de äldsta. Varje person undersöks med ett omfattande frågebatteri avseende såväl sociala, medicinska som psykologiska förhållanden. Olika tester avseende fysisk och psykisk förmåga ingår också i undersökningen, som tar sammanlagt fyra - sex timmar i anspråk per person, vilket kan delas upp på flera tillfällen. För de äldre personer som inte kan komma till undersökningen görs hembesök. För mycket skröpliga personer som har svårt att orka med en hel undersökning reduceras datainsamlingen. Samtliga huvudmän för studien begärde inför igångsättandet och fick tillstånd att genomföra undersökningen av forskningsetisk kommitté vid Karolinska Institutet (Kungsholmen och Nordanstig) resp. Lunds universitet (Skåne och Blekinge). Undersökningen bygger på frivilligt deltagande och informerat samtycke till registrering av insamlade uppgifter. Den första s.k. baslinjeundersökningen sattes igång i samtliga fyra områden i mars 2001 och avslutades under åren 2003 - 2004. Sammanlagt undersöktes 8462 personer i de fyra områdena. Undersökningsprotokollen för baslinjeundersökningen innehåller dels frågor/variabler som är gemensamma för de fyra områdena, dels frågor/variabler som är specifika för varje deltagande område. Genom SNAC-Blekinges försorg har en sammanställning gjorts av samtliga ingående frågor/variabler med angivande av i vilket/vilka SNAC-område(n) de används och eventuella formuleringsvariationer. Denna sammanställning, det nationella baslinjeprotokollet, är avsedd att underlätta för forskare att utnyttja det insamlade materialet. Den första återundersökningen avseende personer i åldrarna 81, 84, 87…96 år genomfördes åren 2004 - 2007. Som förberedelse för återundersökningen skapades för varje område särskilda återundersökningsprotokoll genom bortrensning av frågor och undersökningar som inte behöver upprepas för samma person. Återundersökningsprotokollen har dokumenterats på samma sätt som protokollet för baslinjeundersökningen i ett nationellt återundersökningsprotokoll. Sammanlagt genomgick 2 406 tidigare undersökta personer 81 år eller äldre den första återundersökningen. En ny återundersökning omfattande samtliga aktuella åldersgrupper sattes igång år 2007 och avslutades år 2010. Undersökningen omfattade samtliga i studien ingående, ej avlidna personer tillsammans med en ny kohort 60- resp. 81-åringar1. Inför undersökningen av de nya kohorterna gjordes en mindre revidering av det nationella baslinjeprotokollet med utgångspunkt från resultaten av de tidigare undersökningarna. I denna omgång undersöktes totalt omkring 5 126 tidigare undersökta personer samt 1161 nytillkomna 60- och 81-åringar. Den följande återundersökningen, som endast omfattar personer 81 år och äldre, sattes igång år 2010 och avslutades under år 2012. Totalt undersöktes här 2085 personer. Till detta kom 677 60-åringar på Kungsholmen i den senarelagda undersökningen. Inför undersökningsomgången 2007-2010 gjordes en omfattande genomgång och modernisering av undersökningsprotokollen. En motsvarande gemensam genomgång genomfördes under år 2012 inför den undersökningsomgång som nu satts igång och som beräknas pågå till 2015. Avsikten med genomgångarna av undersökningsprotokollen var att kritiskt granska resultatet av de tidigare undersökningarna fråga för fråga, rensa bort eller modifiera frågor, som av olika skäl visat sig vara mindre ändamålsenliga eller som inte längre är aktuella, samt att öka överensstämmelsen mellan områdesprotokollen. Detta har lett till en viss minskning av protokollens omfattning samtidigt som den nationella jämförbarheten 1 I SNAC-Kungsholmen senarelades undersökningen av nya 60-åringar till åren 2010 - 2012. förbättrats. Det har kunnat göras utan att för den skull möjligheten till longitudinell uppföljning förlorats. Den nya undersökningsomgången blir den tredje undersökningen som omfattar samtliga och den femte för åldersgruppen 81 år och äldre. På samma sätt som vid undersökningsomgången 2007-10 kommer nya 60- och 81-åringar att rekryteras till undersökningen. För att en befolkningsstudie av detta slag skall ge tillförlitiga, representativa resultat är det nödvändigt att bortfallet av inbjudna personer, som väljer att inte delta i undersökningen, är så lågt som möjligt. Stora ansträngningar görs därför för att på olika sätt fånga in de utvalda personerna och stimulera dem till att delta. Vid baslinjeundersökningen 2001- 2004 uppgick andelen personer som inbjudits, men ej kommit till undersökning, till totalt 33,6% sedan inbjudna personer som hunnit dö före undersökningen frånräknats. Lägst bortfall hade Nordanstig (23,4%) och Kungsholmen (26,7%). Bortfallet var högre för kvinnor än för män och högre för äldre än för yngre åldersgrupper. I den första återundersökningen 2004 -2007 var bortfallet, frånräknat dem som dött mellan undersökningarna, inte mer än 14,6%. SNAC-Kungsholmen låg lägst (12,2%), men variationen var ganska liten mellan områdena. I den tredje omgången var bortfallet bland de tidigare undersökta, frånräknat döda, 16,2%. För de nytillkomna kohorterna var bortfallet naturligt nog högre, 29,3%. Bortfallet i den nu avslutade fjärde omgången uppgick totalt för de återundersökta till 21,8% . För de nya 60-åringenarna som undersöktes åren 2011- 2012 på Kungsholmen var bortfallet 34,7%. Bortfallet i SNAC-befolkningsstudien är att betrakta som lågt vid en internationell jämförelse – särskilt med beaktande av den omfattande tidsinsats som deltagarna frivilligt ger. Analyser av bortfallet, som gjorts på data från SNAC-Kungsholmen, verkar styrka att detta inte är selektivt och att erhållna resultat alltså bör kunna generaliseras till hela den studerade befolkningen. Datainsamlingen i SNAC-befolkningsdelen omfattar totalt ca 4 500 uppgifter per individ och undersökning. Eftersom det hittills gjorts totalt omkring 19 000 undersökningar innebär detta att datamaterialet nu omfattar cirka 85 miljoner uppgifter! SNAC-studien har ett långsiktigt perspektiv. Det stora värdet av de longitudinella data, som nu insamlas inom befolkningsdelen av SNAC, kommer nu när datainsamlingen pågått så lång tid att man kan följa individerna i åldrandeprocessen från hälsa via sjukdom och vårdberoende till död. Insamlade data analyseras nu i en mångfald olika forskningsprojekt. Totalt arbetar för närvarande 44 doktorander med data från SNAC-studiens fyra delprojekt. Ett tjugotal personer har hittills disputerat för doktorsgraden med avhandlingar baserade helt eller delvis på SNAC-befolkningsdata. En sammanställning av pågående studier i SNAC-projektet bifogas som bilaga 1. Huvuddelen av dessa avser SNAC befolkningsdelen. Gemensamma projekt Som närmare framgår av redogörelserna från resp. område omfattar de olika forskningsprojekten en rad mycket väsentliga problemområden inom äldreområdet, såsom hur funktionsförmåga och livskvalitet förändras med åldern, förekomsten av olika sjukdomstillstånd i befolkningen och hur människor påverkas av dessa med avseende på livstillfredsställelse, delaktighet i samhällslivet och behov av stöd och hjälp, inverkan av olika riskfaktorer och skyddande faktorer på utveckling av kognitiv nedsättning och demenssjukdom, psykologiska aspekter på åldrandet, de äldres tandhälsa och sambandet mellan denna och hälsan i övrigt o s v. En sammanställning av pågående studier i de fyra SNAC-områdena bifogas i bilaga. De flesta av dessa forskningsprojekt bedrivs inom resp. område med data som insamlats i området. En grundidé i SNAC-studien är emellertid att den skall vara nationell. Genom att studien genomförs i fyra områden är det möjligt att använda data från studien till att göra olika geografiska jämförelser och även skapa en representativ nationell bild av olika förhållanden. Inom projektet pågår sedan några år tillbaka arbetet med ett flertal gemensamma projekt, där data från befolkningsdelen i de fyra SNAC-områdena utnyttjas tillsammans. Ett projekt, som avser träffsäkerheten i biståndsbedömningen inom äldreomsorgen och förekomsten av icke-tillgodosedda omsorgsbehov, har resulterat i två vetenskapliga artiklar. I den första artikeln, som är publicerad, görs en jämförelse i dessa avseenden mellan åldersgrupper och kön samt sam- och ensamboende. I den andra, som föreligger som manuskript, ligger fokus på skillnader mellan storstad, mellanstor kommun och glesbygd. Samma regionala perspektiv ligger till grund för ett annat gemensamt projekt avseende samspelet mellan formell och informell omsorg och den informella omsorgens omfattning i tid och resurser räknat. För detta projekt pågår arbete med flera vetenskapliga artiklar. Gemensamt arbete pågår också sedan tidigare inom ett antal områden med syfte att ta fram områdesgemensamma vetenskapliga artiklar. Ämnesområden där arbete pågår är  samband förmaksflimmer och dödlighet,  samband fysisk aktivitet och hälsa,  läkemedelsanvändning hos äldre personer,  effekten av diabetes, fetma och andra vaskulära riskfaktorer på livslängden,  bestämning av normalitet för olika tillstånd bland äldre, initialt njurfunktion och lungfunktion, samt kliniska riktlinjer och följsamhet till behandlings-rekommendationer  livstillfredställelse hos äldre och samband med förändringar i funktionsförmåga  datoranvändning hos äldre personer – jämförelse mellan områdestyper, ålder och kön  kostnader för vård av personer med demenssjukdom  analyser av sjukdomsbörda med hjälp av instrument för hälsorelaterad livskvalitet För de olika ämnesområdena har arbetsgrupper skapats inom projektet med en ansvarig person för resp. ämnesområde och en eller flera representanter från varje SNAC-område. Avsikten är att arbetet skall pågå en längre tid och resultera till flera olika vetenskapliga artiklar inom varje område med utnyttjande av nationellt representativa data sammanställda från de fyra SNAC-områdena. Vid sidan om den vetenskapliga rapporteringen från projektet pågår också arbete med att ta fram populära presentationer av SNAC-resultat sammanlagt från de fyra områdena och med ett regionalt perspektiv. Dessa redogörelser avser att visa utvecklingen av de äldres hälsa och levnadsförhållanden baserat på resultat från de olika undersökningsomgångar, som genomförts sedan år 2001. En rapport som beskriver utvecklingen 2001 - 2007 kommer att presenteras våren 2013 och därefter följas av rapporter som omfattar utvecklingen under senare år. Redovisningen görs per åldersgrupp och kön och innefattar boende- och familjeförhållanden, livsstilsfaktorer som fritid, alkohol och tobak, hälsostatus och medicinering, funktionsförmåga och nyttjandet av vård och omsorg. Vårdsystemperspektivet Även inom SNAC-projektets vårdsystemdel finns ett i allt väsentligt gemensamt registreringsprotokoll. Detta omfattar individbaserad registrering av pågående eller beslutade insatser enligt socialtjänstlagen och lagen om särskilt stöd och service (LSS) samt varaktig sjukvård eller rehabilitering i hemmet för alla personer över 65 år, som är bosatta i de deltagande områdena. I anslutning härtill registreras också olika omgivningsfaktorer samt faktorer som beskriver det personliga vårdberoendet och behovet av särskilda insatser. Registreringen innebär att personuppgifter sammanförs från olika huvudmän och verksamheter. En förutsättning för detta är personligt samtycke från de registrerade personerna. Liksom för befolkningsdelen har tillstånd till undersökningen begärts och erhållits från resp. forskningsetisk kommitté. Informationsinsamlingen inom vårdsystemdelen inleddes i samtliga områden med en tvärsnittsundersökning omfattande alla personer, som per den 1 februari 2001 mottog långvarig vård och omsorg finansierad av kommun eller landsting. Vid samma tidpunkt igångsattes en fortlöpande registrering i samband med beslut om förändringar i tilldelningen av varaktig vård och omsorg. Till databaserna har vidare kopplats uppgifter om besök i öppen vård, in- och utskrivning i sluten vård m.m., som hämtats från landstingens ordinarie registreringssystem. Registreringen inom SNAC vårdsystemdelen skedde ursprungligen helt genom pappersformulär. En övergång har nu skett så att den mesta registreringen i samtliga områden sker direkt på dataskärm i ett web-baserat system. Den datorbaserade registreringen har medfört minskad arbetsbelastning och minskat bortfall av registreringar. Den löpande registreringen i Malmö (stadsdelen Hyllie) är helt integrerad med kommunens eget registreringssystem, vilket är en stor fördel när det gäller möjligheten att göra registreringen fullständig. I övriga fall används separata datasystem för SNAC-registreringen, vilket medför att handläggarna måste arbeta med parallella system, vilket ökar risken för bortfall. Vårdsystemregistreringen i Karlskrona upphörde år 2003, när kommunen av ekonomiska skäl beslöt att dra sig ur. Detta beslut omprövades år 2009 mot bakgrund av de goda erfarenheterna från SNAC-projektet och registreringen togs upp igen. I samband med nystarten i Karlskrona gjordes en gemensam, kritisk genomgång av registreringsprotokollet i syfte att utveckla detta mot bakgrund av gjorda erfarenheter och förbättra jämförbarheten mellan områdena. Erfarenheterna av registreringen inom SNAC-projektets vårdsystemdel är att denna kräver en mycket aktiv uppföljning i nära samarbete med huvudmännen för att fungera tillfredställande. Detta har fungerat mycket bra på Kungsholmen medan övriga områden stött på större eller mindre problem med att upprätthålla en täckande registrering. För den skull sker nu på flera ställen en övergång till registrering genom tvärsnittsundersökningar. Endast på Kungsholmen och i stadsdelen Hyllie, Malmö kommun, samt Ystad och Eslöv fortsätter den löpande registreringen. I Karlskrona genomförs sedan år 2010 tvärsnittsundersökningar två gånger per år och i Skåne och i Nordanstig har genomförts ett antal tvärsnittsundersökningar under årens lopp. Även på Kungsholmen genomförs årliga tvärsnittsundersökningar men med avgränsning till det särskilda boendet. Dessa undersökningar behövs, eftersom de boende här normalt inte är föremål för nya biståndsbeslut och därmed inte kommer att omfattas av den löpande registreringen. Data producerade inom SNAC-studiens vårdsystemdel har använts för en mångfald olika analyser, såväl avseende tvärsnitt som longitudinellt. I resp. områdesredogörelse redovisas ett antal sådana tillämpningar. Dessa har i stor utsträckning varit inriktade på att tillgodose de bidragande huvudmännens behov av information kring viktiga frågeställningar i vården och omsorgen om de äldre. Analyser har handlat om sambandet mellan beviljade insatser och olika former av funktionsnedsättning inom äldreomsorgen, omsorgstagarnas sjukvårdskonsumtion och samspelet mellan sjukvård och äldreomsorg samt frågor som gäller äldreomsorgens dynamik: Omsättningen av omsorgstagare beroende på ålder och funktionsnedsättning, flöden mellan olika boendeformer och faktorer som inverkar på resp. uppskjuter flyttning till särskilt boende med heldygnsomsorg. Data från SNAC-projektet har under de senaste åren också fått viktiga användningar i olika nationella sammanhang. Bearbetningar har gjorts för Äldreboendedelegationen i syfte att visa effekterna av ett tryggt mellanboende - typ servicehus - på möjligheterna att uppskjuta flyttning till vård- och omsorgsboende och därmed reducera behovet av platser i denna boendeform (SOU 2008:113). SNAC-data har vidare använts som underlag vid utvecklingen av socialdepartementets mikrosimuleringsmodell SESIM för analys av välfärdssystemet i framtiden. (Den ljusnande framtid är vård, Socialdepartementet S2010.021). Detta har bland annat gällt olika skattningar av sambandet mellan behov och insatser i äldreomsorgen och flöden mellan olika boendeformer. Som underlag för regeringens satsning på de mest sjuka äldre har data från SNAC-K, befolkningsdelen och vårdsystemdelen, använts för att beskriva demografi, olika former av funktionsnedsättning och vård- och omsorgskonsumtion för målgruppen definierad på olika sätt. En förenklad form av SNAC-protokollet har använts för den undersökning av sambandet mellan behov och insatser i äldreomsorgen, som genomfördes år 2007 i åtta kommuner för att ge underlag för uppdateringen av systemet för kommunal skatteutjämning (SOU 2007:61). Samma undersökningsprotokoll har också använts i Stockholms stad med syftet att följa upp biståndsbedömningen inom äldreomsorgen. Dessa undersökningar visar att det är möjligt att med en relativt begränsad arbetsinsats få tillgång till mycket viktiga uppgifter för planeringen och uppföljningen av äldreomsorgen avseende sambandet mellan behov och insatser. Insamlade data har sedan också använts för att koppla samman insatserna i äldreomsorgen med behoven i en nationell analys av äldreomsorgens resurs- och behovsutveckling under perioden 1985 - 2010, som gjorts på uppdrag av Socialdepartementet. Vidare har på uppdrag av Socialstyrelsen data från SNAC-Kungsholmen, befolknings- och vårdsystemdelen, använts för att beskriva de tre grupperna av mest sjuka äldre enligt Socialstyrelsens definition (personer med omfattande sjukvård, omfattande äldreomsorg resp. omfattande sjukvård och omfattande äldreomsorg) med avseende på demografi, olika former av funktionsnedsättning samt sjukvårds- och äldreomsorgskonsumtion. En dynamisk analys av flödena in till och ut ur de tre grupperna är under avslutande. Publicering och information om SNAC-studien SNAC-studien har en egen hemsida –Från denna finns sedan länkar till hemsidor för resp. SNAC-område med omfattande information om delprojektens syfte, uppläggning, genomförande, resultat och kontaktpersoner. Informationen ges i allmänhet både på svenska och engelska. Ett nytt inslag är det nyhetsbrev, som nu kommer att ges ut två gånger om året och som kommer att på ett populärt sätt beskriva nya viktiga och intressanta resultatet från SNAC-studien. Det första nyhetsbrevet gavs ut hösten 2012 och ett nytt är på gång och planeras att ges ut våren 2013. Resultat från SNAC-studien publiceras i vetenskapliga artiklar, rapporter samt genom föredrag vid olika möten och konferenser (jfr de områdesvisa redogörelserna). En sammanställning av publikationer återfinns i resp. områdesbilaga samt på studiens hemsida. Redovisning av resultat sker också fortlöpande för politiker, tjänstemän, berörd vårdpersonal och de äldres organisationer i de deltagande områdena genom möten och – i Skåne – kommunvisa konferenser. Sedan år 2001 anordnas vidare, alternerande mellan Stockholm och Skåne, SNAC-konferenser gemensamt för de deltagande områdena med presentation och diskussion av erhållna resultat. Till dessa konferenser inbjuds också representanter för centrala myndigheter och organisationer. Den närmaste konferensen i samma serie äger rum i Karlskrona i april 2013. För att sprida information om SNAC utanför kretsen av deltagande kommuner och landsting anordnas vidare konferenser som riktar sig till alla kommuner, landsting, centrala myndigheter och organisationer. Sådana konferenser har ägt rum 2002, 2004, 2007 och 2010 i samarbete med Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (tidigare Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet). Nästa konferens i serien samordnas med den ”SNAC-interna” konferensen och genomförs alltså i april 2013 (jfr ovan). SNAC-studien och resultat från denna har också presenterats vid ett flertal internationella konferenser som vid de internationella gerontologkonferenserna i Rio de Janerio (2005) och i Paris (2009), vid de europeiska gerontologkonferenserna i St Petersburg (2007) och Bologna (2011), de geriatriska konferenserna Dublin 2010 och Bryssel 2012 samt vid de nordiska gerontologkonferenserna i Oslo (2008), Reykavik (2010). Behov av fortsatt statlig finansiering SNAC-studien är till sin natur ett långsiktigt projekt. Grundidén är att följa åldrandet, vårdbehoven och vårdinsatserna på individnivå över lång tid för att härigenom få en ökad kunskap, som kan ligga till grund för effektiva, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser samt för olika åtgärder i syfte att förbättra vården och omsorgen om de äldre. Inte minst betydelsefullt i detta sammanhang är ökad kunskap om det normala åldrandet och värdet av tidig upptäckt av olika sjukdomstillstånd. Den fulla potentialen av denna informationsinsamling realiseras först när den pågått en tillräckligt lång tid – helst i flera decennier. Den stora satsningen på SNAC-studien, som regeringen tagit initiativ till, är nationellt och internationellt unik. Detta har redan fått mycket stor betydelse för svensk äldreforskning och denna ökar för vart år genom möjligheterna till longitudinell analys baserad på data som följer personerna över tiden. Det speciella med SNAC-studien i ett internationellt perspektiv är kopplingen mellan en longitudinell undersökning avseendet åldrandet och uppkomsten av vård- och omsorgsbehoven och en del som beskriver hur dessa behov tillgodoses. Resultaten av denna forskning kommer att bli en viktig kunskapskälla för hälso- och sjukvårdspolitiken för de äldre under kommande decennier, då andelen äldre i befolkningen ökar mycket starkt och samhällets resurser för att ta hand om de äldre vårdbehövande ställs på svåra prov. Samtidigt visar olika studier att de äldres hälsoutveckling har en mycket stor inverkan på de framtida omsorgsbehoven och därmed kostnaderna för samhällets insatser. Folkhälsoarbete för de äldre får därigenom också en mycket stor ekonomisk betydelse. En sådan långsiktig studie kräver naturligtvis en långsiktig finansiering. Bortsett en tillfällig nedskärning av anslaget från regeringen år 2004 har detta väl tillgodosetts och kompensation har också erhållits för pris- och löneförändringar genom ökningar av det ursprungliga anslaget från 10 till cirka 14 miljoner. Genom dessa tillskott har skapats goda förutsättningar för en fortsättning av SNAC-studien i enlighet med den ursprungliga uppläggningen. Med hänsyn till behovet av stabila planeringsförutsättningar är det från projektets synpunkt mycket tillfredsställande med beslut som säkerställer projektets finansiering för en hel treårsperiod. Bidragen från kommun och landsting har inte på samma sätt följt pris- och löneutvecklingen. Detta har kompenserat genom anslag från forskningsstiftelser, som tillsammans säkrat principen om en matchande finansiering. De erhållna forskningsanslagen är i sig en bekräftelse på SNAC-projektets vetenskapliga kvalitet och relevans. Det finns nu regeringsbeslut om finansiering för åren 2012 - 2014 på samma nivå som tidigare. För att behålla samma reala nivå erfordras dock en viss uppräkning för att ge kompensation för löneutvecklingen. Det förtjänar att framhållas att behovet av de budgetförstärkningar, som skett över åren, enbart har varit föranlett av just pris- och löneutvecklingen. Det finns i studien inga automatiskt verkande faktorer som verkar kostnadsdrivande. Tillförandet av nya kohorter probander kompenseras av att äldre probander lämnar studien på grund av dödsfall. Ett ökande antal äldre i befolkningen kompenseras av motsvarande reducerade urvalsandelar. Genom den översyn som nu skett av undersökningsprotokollen har också datainsamlingen effektiviserats och denna process kommer att fortsätta. Johan Berglund Kompetenscentrum, Landstinget Primärvårdens FoU-enhet i Blekinge Nordanstig Hannie Lundgren Chatrin Engbo Region Skåne Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum

Source: http://www.snac.org/sites/default/files/snacdocs/SNACregmissiv130315_rev.pdf