Las 2009 b reg.indd

DELPROV 3
Delprovet innehåller 20 uppgifter.
Anvisningar
Delprovet LÄS prövar din förmåga att ta till dig innehållet i texter skrivna på svenska.
Provet består av fem texter från olika ämnesområden. Till varje text hör fyra uppgifter.
Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag. Ett av svarsförslagen är rätt.
Läs texten och välj ut det svarsförslag som med stöd av texten bäst besvarar frågan.
Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland
verkar först fl era svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de
olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan.
Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den
information som ges i respektive text.
Alla svar ska föras in i svarshäftet. Det ska ske inom provtiden.
Markera tydligt.
Om du inte kan lösa en uppgift, försök då att bedöma vilket svarsförslag som verkar mest rimligt.
Du får inget poängavdrag om du svarar fel.
På nästa sida börjar provet som innehåller 5 texter och 20 uppgifter.
Provtiden är 50 minuter.
BÖRJA INTE MED PROVET FÖRRÄN PROVLEDAREN SÄGER TILL.
Tillstånd har inhämtats att publicera det upphovsrättsligt skyddade material som ingår i detta prov.
Homosexuella på AmerikabåtarnaI boken ”Såna” på Amerikabåtarna. De svenska Amerika- ratals män under lång tid levde tätt inpå varandra. Ett av båtarna som manliga homomiljöer fortsätter Arne Nils- bokens mest överraskande resultat är därför den relativt son sin kartläggning av 1900-talets svenska homomiljöer. ringa homoerotiska aktiviteten ombord. Hur ska detta Tidigare har han i Såna & riktiga karlar (1998) skildrat manliga erotiska möten i Göteborg decennierna kring En viktig anledning, framför allt i perioden strax efter andra världskriget. Stadens parker och off entliga urinoar- kriget, var att ”sånas” intresse i första hand var riktat mot er utgjorde viktiga mötespunkter i ett sexuellt uteliv som ”riktiga karlar” och inte mot den egna kategorin: ”Vi var dominerades av två typer av män: ”såna” och ”riktiga kar- inte intresserade av varandra på det viset. Vi ville ha kar- lar”. De förra betraktades som homosexuella och femi- lar allihop. Men dom var inte intresserade av oss.” De nina, de senare som ”normala” trots att de alltså ibland följande decennierna blev uppdelningen mellan hetero hade sex med andra män. Nilsson avtäckte ett samhälle och homo mer markerad. Det innebar, lite förenklat, att där sexualiteten ännu inte formerats enligt dagens strikta ”riktiga karlar” blev mer heterosexuellt inriktade samtidigt som sexuella förbindelser mellan ”såna” ökade.
I ”Såna” på Amerikabåtarna för Nilsson denna diskus- Ett annat skäl till den begränsade sexuella aktiviteten sion vidare. Och istället för homoliv på fritiden handlar handlar om de homosexuellas relativa synlighet ombord det om homosexuella i arbetslivet – ett fält där hittills på båtarna. Det fi nns en tendens, menar Nilsson, att ju mycket lite är gjort. I centrum för boken står livet ombord tydligare homosexuella skiljs ut som en särskild kategori, på båtarna i Svenska Amerika Linien (SAL). ”Få företag desto mer måste andra män förneka sin möjliga homosex- har en sådan strålglans som Svenska Amerika Linien – ualitet. I miljöer där den homosexuelle är ”frånvarande” en gång Sveriges mest välkända varumärke”, citerar Nils- – exempelvis inom den amerikanska marinkåren – kan son från omslaget till en modern videodokumentär. Vad man omvänt fi nna en ganska omfattande homoerotisk som inte framkommer i denna dokumentär är emellertid, som Nilsson påpekar, att den omtalade strålglansen till En annan skillnad jämfört med Göteborgsstudien rör dels möjliggjordes av homosexuella män i besättningen. den bristande anonymiteten ombord på Amerikabåtarna. Homofobin var utbredd i det svenska samhället efter andra I staden handlade det om tillfälliga, inte sällan ordlösa, världskriget. Trots det kunde homosexuella män sätta sin möten mellan främlingar. På båtarna hade gemenskapen prägel på SAL. Båtarna tycks ha fungerat som en sorts karaktären av ett litet lokalsamhälle – på gott och på ont. frizon: inte bara för ”såna” utan för gränsöverskridande Den enskilde var påpassad på ett annat sätt och tvungen beteenden överhuvudtaget. Eller som en av de intervjuade besättningsmännen uttrycker det: ”Vi hade det gemen- På SAL handlade det ju också om en arbetsplats, där det samt att vi alla var ute på ett äventyr, en parentes i livet, professionella livet kom i första hand. Arbetspassen var och det gav vissa frizoner.” I en sådan iscensatt ”äventyrs- långa och krävande. En av de intervjuade berättar att han miljö” kan excentricitet av olika slag tvärtom uppfattas under överfarten till New York ibland varken hann eller Den för tiden förvånansvärt toleranta synen på homo- ”Det var en arbetsplats först och främst. Det var mycket sexualitet omfattades dock inte av hela besättningen. Det viktigt. Och vi hade mycket fi na passagerare. Allting måste var företrädesvis inom intendenturen, vilken skötte båtens fungera, alla måste ha mat. Det var inget tivoli, att ge sig hotell- och restaurangdelar, som de homosexuella männen fanns. Bland de ”riktiga” sjömännen på däck och i maskin- När fartyget väl låg i hamn var situationen en annan. I rum var heteronormativiteten tvärtom stenhård. En av de New York mötte männen ett homoliv av modern urban intervjuade berättar om nyanlända som inte uppfattade karaktär, ”erotiskt och intensivt”, vilket skarpt kontraste- dessa gränser utan kunde få för sig att det var fritt fram i rade mot hemstaden Göteborgs enstaka gayklubbar.
hela båten: ”Om dom la handen på låret eller nåt sånt, då ”Såna” på Amerikabåtarna är en tidvis fascinerande small det bara, det var inget att snacka om.” skildring, både av en svunnen tid och av ett ”hemligt” Nilssons tidigare studie av homolivet i Göteborg under Sverige. Boken skulle dock ha tjänat på en stramare ungefär samma tidsperiod visade att detta i hög grad präg- struktur och problematisering. Stundtals känns det som lades av erotiska kontakter. Han hade därför förväntat sig att vara nedsänkt i en stor textmassa. Det är spännande ett liknande resultat från Amerikabåtarna, där ju hund- och intressant men också svårt att få överblick. Likartade frågeställningar har en tendens att återkomma gång efter lan homosexuella män från andra sammanhang där män annan. Den stora mängden intervjucitat bidrar till känslan umgås i grupp? Fester med cross-dressing lyfts särskilt fram av autenticitet, men de minskar också läsbarheten (sär- i boken, men detta har länge varit standard inom exempel- skilt som typsnittet här är av fotnotsstorlek). Förutom de vis studentlivet. Likaså kan man diskutera föreställningen nutida intervjuerna skulle jag gärna ha sett mer samtida att homosexuellas erfarenheter av att leva ”dubbelliv” gör material analyseras: fi lmer, tidningsreportage och böcker. dem särskilt lämpade för serviceyrken. Här hamnar vi lätt Vilken bild av intendenturpersonalen och av de ”riktiga” i schabloner om manliga homosexuella. Hur förhåller sig sjömännen framträder här? Hur iscensätts den glamorösa detta resonemang exempelvis till kvinnlig serveringsperso- nal, eller till klassresenären som även han under uppväxt- Studien visar hur sexualiteten organiseras och föränd- ras över tid. Ändå rör det sig snarare om en traditionell Att Arne Nilssons text öppnar för diskussion gör den homosexualitetsstudie än om en queeranalys. Detta har dock inte mindre intressant. Hans kartläggning av en tidi- sina poänger men också sina problem. I beskrivningen gare okänd terräng är givande inte bara för genusforskare av homolivet ombord är således männens homosexuella utan för alla dem som intresserar sig för människors rela- identitet postulerad från början. Men om det nu i själva verket förekom relativt lite homoerotisk aktivitet under resorna, på vilket sätt skiljer sig då denna samvaro mel- 1. Vad kännetecknade, enligt texten, det
3. Vad hade recensenten önskat av Arne Nils-
sociala livet ombord på Svenska Amerika
sons bok?
A Jämförelser med tidigare undersökningar och C Större läsbarhet och en diskussion om intervju- D Fler intervjuer och färre schabloner.
2. Vilket av Arne Nilssons resultat förvånar
både honom själv och recensenten?
4. Hur skiljer sig enligt texten dagens svens-
ka samhälle från det samhälle Arne Nils-
A Att männen i studien redan från början och utan son skildrar i boken Såna & riktiga karlar?
diskussion kategoriserades som homosexuella.
A Heterosexuella tar tydligare avstånd från homo- Att beteenden som skulle fördömas i de fl esta miljöer kunde bli norm på Amerikabåtarna.
Uppdelningen mellan heterosexuella och homo- C Att de homosexuellas närvaro på Amerika- båtarna inte nämnvärt provocerade de andra männen.
C Homosexuella visar mindre öppet intresse för D Att det förekom förhållandevis få sexuella möten D Likheterna mellan heterosexuella och homo- sexuella diskuteras mindre öppet idag.
FORTSÄTT PÅ NÄSTA SIDA »
Striden om östrogenetUnder 1800-talet beskrivs kvinnans klimakterium för för- någon gång använt östrogen. I USA blir Premarin (östro- sta gången som en sjukdom. En mängd symtom, framför gen från hästurin) det mest sålda läkemedlet år 2001.
allt av psykiatrisk natur, från hysterisk väderspänning till Östrogenets popularitet är gränslös, trots att vetenskap- ren galenskap, förknippas med klimakteriet.
liga rapporter om ytterligare en allvarlig biverkning duggar Vid samma tid skapas paradigmet att kvinnans identi- tätt under 1990-talet. Det visar sig att bruket av hormonet tet, ”femininiteten”, utgår från hennes äggstockar. Karin dramatiskt ökar risken för bröstcancer. Anmärkningsvärt Johannisson beskriver i sin bok Den mörka kontinenten nog får larmrapporterna föga genomslag. Det ska dröja (1995) hur en överetablerad gynekologkår, i jakt på en sjuk- ytterligare några år innan vinden vänder och forskarrönen dom, behandlar en rad tillstånd med kirurgisk kastration, börjar påverka gynekologernas och allmänläkarnas råd till ofta med dödlig utgång. Organoterapin, att ge kvinnor extrakt av urin, nedmalda moderkakor eller äggstockar, Så vad vet vi om östrogen? Många kvinnor upplever i blir en annan allt populärare behandlingsmetod. Mixtu- samband med övergångsåldern värmevallningar och svett- rerna rapporteras ha mirakulös inverkan på hälsan. I själva ningar, och senare symtom på torra slemhinnor. Men det verket är allvarliga infektioner den enda biologiska eff ek- fi nns inga säkra bevis för att andra fysiska tillstånd som ten av de osteriliserade preparaten.
hjärt–kärlsjukdom, viktuppgång, demens, reumatism, för Under 1900-talets början upptäcks att vissa organ att inte tala om det gruvligaste av allt – rynkorna – skulle utsöndrar ämnen, ”hormoner”, som påverkar olika cell- orsakas av hormonbrist. Psykiska symtom som depression, funktioner. Det första hormonet från äggstockarna iso- minskad lust, ångesttillstånd eller minskad intellektuell leras 1923 och får namnet östrogen. Nu skiftar fokus från kapacitet har heller aldrig vetenskapligt visats ha ett sam- äggstockarna till östrogenet som källan till kvinnlighet.
band med den sjunkande östrogenspegeln i sig. I själva Så småningom kan man massframställa östrogen genom verket har majoriteten svenska kvinnor en positiv attityd extraktion från dräktiga hästars urin. Under 1960- och halva 1970-talet ökar ständigt användningen av östrogen, Vi vet att östrogen mildrar de klassiska klimakteriebe- marknadsfört som en föryngrings- och skönhetskur, och svären. Men under de senaste åren har det skett ett drama- i allt större utsträckning blir kvinnor som genomgår ett tiskt skifte i synen på östrogenets övriga hälsoeff ekter.
naturligt klimakterium föremål för behandling. År 1975 Våren 2002 publicerades resultat från den första kommer dock de första rapporterna om en förhöjd risk för placebokontrollerade studien av östrogenbehandling hos livmoderkroppscancer efter östrogenbehandling. Förskriv- friska kvinnor. Studien, Women’s Health Initiative, omfattar ningen stagnerar. Men uppfattningen att kvinnor över 50 16 000 kvinnor vilka slumpats till behandling med kom- behöver östrogen för att må bra har vuxit sig stark inom binerad östrogen-/gulkroppshormonbehandling eller pla- den medicinska professionen. Nu är det teorier om att cebo. I en preliminär analys konstaterades en oväntad östrogen skyddar mot snart sagt alla folkhälsosjuk domar ökning av antalet fall av hjärt–kärlsjukdomar, åtminstone på kort sikt, samt fl er fall av bröstcancer än förväntat bland Framför allt är det ett förmodat skydd mot hjärtin- dem som fått östrogen. Studien stoppades omedelbart av farkt som gör att många framstående gynekologer anser det ”oetiskt” att undanhålla kvinnor östrogen. Föreställ- I fortsatta analyser har forskarna kunnat visa att använd- ningen om att östrogen skulle ha en positiv eff ekt på hjärta ning av östrogen och gulkroppshormon leder till ökad risk och kärl härrör från en rad icke-kontrollerade studier. För för hjärtinfarkt, bröstcancer, blodpropp, slaganfall och en gångs skull åsidosätts uppfattningen att sådana studier gallblåsesjukdom, samt att den kognitiva funktionen inte aldrig kan ge helt säkra resultat. Vidare tas det faktum att förbättras. Däremot visade sig behandlingen skydda mot kvinnor insjuknar i hjärtinfarkt senare i livet än män till intäkt för att östrogen måste skydda kvinnan. Att riskfak- Det mest omstörtande resultatet var kanske att studie- torer överrepresenterade bland män, till exempel rökning, deltagare utan typiska övergångsbesvär upplevde en negativ skulle kunna förklara diskrepansen diskuteras inte.
eff ekt av behandlingen på fysiskt välbefi nnande. Forskarna Snart visar forskningen att tillägg av gulkroppshormon bakom Women’s Health Initiative har därmed slutgiltigt till östrogenet förhindrar cancerutvecklingen i livmodern. avlivat myten om det andra könets mirakelmedicin. Förskrivningen ökar igen under 1980- och 1990-talet till en Hur kunde östrogenanvändningen bli så spridd? Hur nivå där 40 procent av svenska kvinnor i åldern 50–74 år kunde ett förmodat skydd mot hjärt–kärlsjukdom över- trumfa en konstaterad risk för bröstcancer? Hur kunde att aktivt varna för samma medicins hälsorisker är långt, löftet om evig ungdom säljas till den upplysta 40-talist- och det egna fallet högt. Auktoriteter har talat om att professionen måste ha en ”gemensam hållning” gentemot Läkaren vill sin patient väl. Många doktorer såg hur påtag- patienterna, oavsett kunskapsbristen. Man har hävdat att ligt gott östrogen gjorde kvinnor med svåra klimakteriesym- kvinnor inte får skrämmas med nya rön om ökad can- tom. Likväl bröts den hippokratiska eden när förskrivningen cerrisk och att omfattande medial uppmärksamhet kring också till besvärsfria kvinnor blev så omfattande.
östrogen besvärar gynekologerna, som måste svara på irri- Läkemedelsföretagens roll har varit avgörande. För- utom vanlig reklam ägnar sig industrin åt omfattande Bara i Storbritannien har östrogenbehandling under det marknadsföring under annan täckmantel. En strategi är senaste decenniet orsakat minst 20 000 fall av bröstcancer. att skapa personliga relationer med nyckeldoktorer genom Kvinnokroppen har alltför länge fått utgöra arena för den att bjuda på middagar eller kongressresor, ofta förlagda till medicinska vetenskapens experimentlusta. Varför? exklusiva turistorter. En annan är att knyta forskningsauk- I ett idéhistoriskt perspektiv har det uppenbart betrak- toriteter till sig genom forskningsanslag eller föreläsnings- tats som nödvändigt att tygla äggstockarnas nyckfulla akti- engagemang. För mottagaren är det nästan omöjligt att vitet. Karin Johannisson förklarar sambandet i Den mörka avgöra vilka rön som har oberoende avsändare och vilka kontinenten: ”Tesen att kvinnans jag bottnade i hennes rön som läkemedelsföretaget har köpt.
reproduktiva funktion, och att avvikelse var normen för Kvinnor har också fått betala ett högt pris för medi- den kvinnliga kroppen, legitimerade det medicinska över- cinarnas prestige. Östrogenet var lovande före 1990, och många forskare reste runt i världen och propagerade för att man borde ”lägga östrogen i dricksvattnet”. Steget till 5. Vilken av följande omständigheter kring
7. Vilka sjukdomar eller besvär skyddar
förskrivningen av östrogen kritiserar text-
östrogen-/gulkroppshormonbehandling
författaren?
sannolikt mot, enligt textförfattaren?
A Att förskrivning har skett trots att det inte är A Värmevallningar, depression och torra slemhinnor.
bevisat att östrogen mildrar klimakteriebesvär.
Tjocktarmscancer, rynkor och livmoderkroppscancer.
Att kvinnor som visserligen behövt östrogen har C Benskörhet, värmevallningar och tjocktarmscancer.
D Hjärtinfarkt, livmoderkroppscancer och benskörhet.
C Att förskrivningen har ökat trots varningssignal- D Att östrogen har ordinerats även till kvinnor 8. Vad anger textförfattaren som en förkla-
som inte haft några uttalade klimakteriebesvär.
ring till det medicinska etablissemangets
ovilja att erkänna riskerna med östrogen-
6. Vilket påstående om östrogenbehandling
behandling?
överensstämmer bäst med textförfatta-
rens resonemang?
A Ledande medicinares ståndpunkt att läkarkåren bör ha en samsyn gentemot patienterna.
A Behandlingen har haft ett gott syfte men har Bristen på forskning vid sidan av läkemedelstill- fråntagit kvinnor rätten till ett naturligt åldrande.
Behandlingen är resultatet av en kultur där C Det faktum att östrogenets effekt varierar starkt kvinnan gjorts till ett vetenskapligt objekt.
C Behandlingen har utgått från en alltför vid D Det faktum att östrogen i huvudsak har positiva D Behandlingen är ett exempel på den medicinska vetenskapens överdrivna noggrannhet.
FORTSÄTT PÅ NÄSTA SIDA »
Växter och stressVad är orsaken till att bonden inte alltid får goda skör- och hur dessa i sin tur kan mobilisera växtcellens skydds- dar, och varför odlar vi inte apelsiner i Norrbotten? Sva- proteiner och därigenom skapa tolerans eller resistens mot ret är att växter i alla odlingssystem är känsliga för stress olika typer av stress. Den nya molekylärbiologiska tekno- och att detta i sin tur sätter gränser för trädgårdsnäring, login har öppnat helt nya möjligheter att identifi era olika jord- och skogsbruk. Kyla och torka är exempel på två stressrelaterade gener och försvarsproteiner samt att förstå påtagliga stressfaktorer som i alla tider varit ett gissel inom och i förlängningen även påverka de kedjereaktioner som jordbruket. Till och med solljuset, som är drivkraften ligger bakom växters försvarsreaktioner. På den molekylära bakom växternas fotosyntes, kan vara skadligt vid alltför nivån är många av dessa reaktioner i grunden lika för olika hög intensitet. Man oroar sig idag dessutom för hur det typer av stress och för olika växtslag. Detta är viktigt inte UV-ljus som läcker igenom ozonhålet i atmosfären skall minst då olika stressfaktorer ofta förekommer samtidigt i komma att påverka våra växter. Vid sidan av dessa kli- den praktiska odlingen ute på fälten och då samverkar på mateff ekter, s.k. abiotisk stress, är växter utsatta för en rad olika sjuk domar som orsakas av virus, bakterier och För att kunna överföra kunskap från laboratoriets forsk- svampar samt för angrepp från en mängd olika insekter. ningsverksamhet till den praktiska verkligheten i odling Denna biologiska eller biotiska stress är huvudorsaken och samtidigt belysa likheter och olikheter i stressreaktio- till att dagens jordbruk har blivit så beroende av kemiska ner studerar vi fl era typer av växtstress. Växternas fotosyntetiska omvandling av ljusenergi till Minskningen av tillväxt och produktion på grund av kemiskt bunden energi i form av kolhydrater och andra växtstress kan vara dramatisk. Ogynnsamma klimatförhål- kemiska substanser är grunden för all växtodling. Det kan landen, sjukdomar och insektsangrepp utgör därför det därför tyckas konstigt att ljus också är skadligt för växter. största hotet mot livsmedelsproduktionen såväl i Sverige När växter utsätts för höga ljusintensiteter drabbas de av som globalt. Avkastningen vid ett dåligt skördeutfall ett fotoinhibering, vilket leder till minskad tillväxt och i svå- år och en rekordskörd på en och samma åker ett annat år rare fall till att plantorna dör. Det är fotosystem II, en av kan skilja upp till 20 gånger; en variation som har sin enda generatorerna i den fotosyntetiska processen som inne- förklaring i den stress som växten utsatts för. De kvantita- håller viktiga proteiner, som är känsligt för och tar skada tiva förlusterna är dock bara en aspekt, då stresspåverkan vid ljusstress. Denna fotoinhibering är speciellt besvärlig även i hög grad har negativ inverkan på växtproduktionens då ljuset ökar snabbt efter en längre period av begränsat kvalitet, vilket i sin tur kan leda till stora problem vid ljus, t.ex. efter mulet väder, eller då höga ljusintensiteter produkternas vidareförädling, liksom vid slutanvändning kombineras med andra stressfaktorer såsom låga tempera- i konsumentledet. Skulle man genom att förädla fram mer turer. Växter överlever normalt ljusstress genom att de har stresståliga växter kunna göra de dåliga åren inom jordbru- enzymer som hjälper till att reglera ljusintaget och som ket till goda år skulle mycket därför vara vunnet.
kan reparera de skadade fotosystemen.
Idag strävar vi aktivt efter att minska jordbrukets bero- Projektet har som målsättning att med en kombination ende av kemiska bekämpningsmedel av ekonomiska men av biokemiska och genetiska metoder identifi era de regle- främst av miljömässiga skäl. Som ersättning ser växtför- rings- och reparationsenzymer som växten behöver för att ädlarna framtida möjligheter att utnyttja och utveckla växternas egna försvarsmekanismer som fi nns inprogram- Många abiotiska och biotiska stresstillstånd hos växter merade i deras gener. Vissa växter har t.ex. proteiner som leder till att det bildas giftiga syreföreningar. Dessa s.k. gör dem immuna mot vissa typer av parasitangrepp, andra syreradikaler, som bildas från syre, är mycket reaktiva och växter kan vid låga temperaturer syntetisera speciella pro- kan skada biologisk vävnad genom oxidativ inverkan. För teiner som gör att de inte skadas när frosten kommer, och att överleva har växterna skyddsenzymer vilka kan oskad- det fi nns växtenzymer som kan oskadliggöra de giftiga substanser som orsakar skador t.ex. vid ljusstress. Alla för- I forskargruppen som studerar oxidativ stress hos växter svarsproteiner motsvaras av olika gener i växternas arvs- undersöker vi i första hand två viktiga skyddsenzymer och massa som aktiveras när växten behöver skydd.
vilka kemiska signaler som kan aktivera dessa.
Inom det växtbiotekniska programmet försöker vi på När växter utsätts för låga temperaturer aktiveras vissa molekylär nivå förstå hur en stressignal, t.ex. en plötslig stressgener som leder till syntes av olika ”skyddsproteiner”. temperatursänkning, kan överföras och nå växtens gener Denna process kräver en komplicerad kedja av signale- ringsreaktioner där bl.a. hormoner och kalciumjoner är vering sker och vilken roll som systemin och jasmonsyra inblandade. Forskningen inom köldstressområdet kommer har vid överföringen av stressignalerna. Vi studerar hur att koncentreras på kalciums roll vid stressignaleringen.
växten själv kan bilda ämnen som är giftiga som ett försvar Vad händer då växten känner av stress och skickar bud- skapet vidare till olika stressgener? Det är de tidiga reak- Torröta är en svampsjukdom som angriper ett fl ertal tionerna i denna kedja som studeras och särskilt vad som korsblommiga växter, däribland de ekonomiskt betydelse- händer i växtcellens yttermembran, plasmamembranet. fulla oljeväxterna raps och rybs, men även andra kålväxter. Signalmekanismer för olika slags stress som sjukdomar, Sjukdomen har global spridning och orsakar mycket stora köld, torka o.s.v. undersöks, samt hur olika typer av stress skördenedsättningar. En förbättrad resistens ger en möj- lighet att öka säkerheten i oljeväxtodlingen med minskade Insektsangrepp och andra mekaniska skador leder till all- varliga störningar i växtodlingen. I Sverige är särskilt blad- I forskargruppen arbetar vi därför med att få fram en lus, kålmal och rapsbagge svåra skadegörare på raps. Den helhetsbild av processer som sker i växten vid angrepp av kemiska bekämpningen av skadeinsekter är intensiv, och torröta, men koncentrerar oss särskilt på karaktäriseringen resistens mot insektsangrepp är ett växtförädlingsmål.
av de gener som svarar för resistensen. Mekaniska skador på växten framkallar både en lokal, snabbt övergående reaktion och en fördröjd, långvarig resistens som omfattar hela växten. Ett sådant inducerat försvar är mycket allmängiltigt. Vi undersöker vilka stress- inhibering = hämning, dämpning
gener som aktiveras vid mekanisk stress, hur denna akti- 9. Vad är, enligt texten, en av utgångspunk-
11. Växter kan stressas av kyla. Vad står i
terna för forskarna när de använder sig av
centrum för forskningen på det området,
den molekylärbiologiska tekniken?
enligt texten?
A Att likartade växter reagerar olika på samma typ Att likartade växter reagerar olika på olika typer C Att olika växter reagerar olika på samma typ av D Att olika växter reagerar lika på olika typer av 12. Vilket huvudsyfte har texten?
A Att ge en översikt över olika biologiska orsaker 10. Växter kan utsättas för många typer av
Att presentera pågående forskningsprojekt kring stress. Framhåller texten någon typ som
mer skadlig än andra, och i så fall vilken?
C Att redogöra för hittills outforskade konsekven- D Att granska nya frågeställningar kring växter och D Nej, texten framhåller ingen särskild typ.
FORTSÄTT PÅ NÄSTA SIDA »
Materiell processledningFör en tid sedan hade jag nöjet att delta i ett tredagars- bara ett uttryck för att man är anhängare av en viss skola seminarium om tvistemålsprocessen anordnat av Dom- utan även för viss okunnighet om vad lagen säger.
stolsverket. Tre teman behandlades under seminariet: Ett starkt skäl för den skepsis som råder mot en aktiv civilprocessens funktioner, formell och materiell process- domare, och för den tveksamhet som många domare kän- ledning samt förlikning. Här vill jag bara uppehålla mig ner inför att ingripa i parternas processföring, är kravet vid ett länge omdebatterat ämne: materiell processledning. på domarens opartiskhet. Risken bedöms som stor att Anledningen är att detta ämne i hög grad berör advoka- den part som ”drabbas” av domarens aktivitet uppfattar tens roll i rättssalen och att det fortfarande fi nns tämligen domaren som partisk. Vad de fl esta inte tänker på i detta delade meningar om vad som gäller i det avseendet.
sammanhang är att även passivitet från domarens sida kan Domarens uppdrag att utöva materiell processledning påverka processen och därmed gynna en av parterna. Även regleras i 42 kap 6 § och 8 § andra stycket RB (rättegångs- en passiv domare borde alltså riskera att uppfattas som balken). Främst det sistnämnda lagrummet ger mycket En annan viktig aspekt är att det faktiskt också fi nns ”Rätten skall, allt efter målets beskaff enhet, vid förbe- gränser för hur långt domaren kan nå med sin aktivitet. redelsen verka för att tvistefrågorna blir klarlagda och att Genom dispositionsprincipen och förhandlingsprinci- parterna anger allt som de vill åberopa i målet. Rätten skall pen har parterna långtgående möjligheter att bestämma genom frågor och påpekanden försöka avhjälpa otydlighe- ramarna för vad som skall prövas av rätten men också hur. ter och ofullständigheter i parternas framställningar.” Parterna disponerar ju själva över hur de skall bemöta frå- Den här utformningen har bestämmelserna haft sedan 1 gor från rätten – liksom från motparten. De kan, som det januari 1988, då också de särskilda bestämmelserna för mål uttrycktes på seminariet, avvisa materiell processledning. om mindre värden, den så kallade småmålslagen, slopades. I det perspektivet kanske motståndet mot domarens akti- Det innebär att domarens möjlighet att påverka processen vitet inte förefaller fullt så motiverat.
och parternas agerande i princip är lika stor oavsett vad Den olust många kollegor känner inför möjligheten att och vilka värden målet rör. Med tanke på hur länge dessa domaren till fullo skulle utnyttja det mandat som ges i 42:8 anvisningar funnits och att de torde vara svåra att miss- RB torde ytterst bottna i rädslan för att ett sådant agerande förstå är det något märkligt att de inte fått större genom- skulle gynna motparten. Kanske även föreställningen om slagskraft och att vi fortfarande har en debatt om hur aktiv att spelet i rättssalen endast utgör en förlängning av par- domaren skall tillåtas vara. Vid seminariet framkom dock ternas agerande på marknaden under villkor av fri konkur- att en förändrad inställning inom domarkåren kan skön- rens, inverkar på den attityd som tycks förhärskande inom jas. Framför allt yngre domare drar sig inte för att använda advokatkåren. I så fall fi nns det anledning att påpeka att det fi nns en hel del regler för hur marknadens aktörer får Hur är det då inom advokatkåren? Vad tycker man om uppträda. Erfarenheten visar att fullständigt fri konkur- en domare som visar ett aktivt intresse för hur parterna för rens kan få oönskade eff ekter, som motverkar just den fria sin talan och kanske rent av ”genom frågor och påpekan- konkurrensen. Därför har vi ett helt regelverk av konkur- den försöker avhjälpa otydligheter och ofullständigheter”? rensrättsliga regler. Företagen tillåts inte heller använda Min erfarenhet säger mig att en sådan domare nog snarare vilka metoder som helst i sin marknadsföring och deras kan räkna med bitska kommentarer än med uppskattning produkter får inte säljas på vilka villkor som helst. Det är regler som tillkommit för att förhindra osund konkurrens Varför advokater som regel är negativa till domare som men också för att skydda den svagare parten mot att den aktivt försöker påverka parternas processföring kan man, starkare på ett otillbörligt sätt utnyttjar sitt övertag.
mot bakgrund av vad som faktiskt gäller, ställa sig något Ska det då råda friare spelregler i rättssalen? Ska det vara frågande inför. Det är nämligen inte en smaksak om doma- fritt fram att lägga ut dimridåer, att undanhålla väsentlig ren skall ägna sig åt materiell processledning eller ej. Det information, att utnyttja motpartens undermåliga pro- är hennes eller hans lagliga skyldighet att göra det. Detta cessföring? Ska en process kunna vinnas inte på ”en bra konstaterande kan nog överraska inte bara oss advokater produkt” utan genom ett skickligt utnyttjande av rätte- utan också en alltför stor del av domarkåren. I skenet av gångsbalkens spelregler? Lagstiftarens uppfattning tycks detta faktum är de kritiska röster som höjs mot att par- vara klar. Liksom förhandlings- och dispositionsprincipen terna inte helt fritt ska få disponera över processen inte utgör paralleller till den fria konkurrensen som grund- pelare för marknadsskeendet, kan domarens uppdrag att förmår tillhandahålla, domar som ger vägledning både i utöva materiell processledning ses som en pendang till de uppkomna rättsfrågor och vad gäller bevisvärdering. Men skyddsregler som tillkommit i syfte att styra marknadens aktörer, ett möjligt korrektiv till den fria konkurrensen i Rättegångsbalkens nuvarande regler om materiell pro- cessledning har varit i kraft under lång tid. Kanske är det Kanske vore en internationell utblick på sin plats. Tysk- dags för en attitydförändring även inom advokatkåren? land uppfattas ju av många som ett land där marknads- Kanske är det inte alltid till klientens fördel att advoka- krafterna har friare spelrum än i Sverige. Mot bakgrund terna får fritt spelrum i rättssalen? Kanske lite assistans av min erfarenhet som tysk advokat vill jag därför gärna från rättens sida till och med skulle kunna gagna klient- hänvisa till vad som försiggår i en tysk rättssal. Till en bör- intresset, som ju bör stå i förgrunden för allt vad vi företar jan kan noteras att 42:8 RB inte bara har sin motsvarighet i § 139 ZPO (civilprocessordningen) utan också att den tyske domaren har ett ännu mer vidsträckt mandat när det gäller materiell processledning.
En tysk advokat kan sällan räkna med att åka snålskjuts pendang = motstycke, motsvarighet
på att motparten är dåligt förberedd eller okunnig. Han tvistemål = civilmål, sådant mål vid allmän domstol där
avkrävs ställningstaganden och motiveringar i långt större man prövar tvist som rör privaträttsliga mellanhavanden utsträckning än som enligt min erfarenhet sker i svenska mellan enskilda eller mellan enskilda och det allmänna rättssalar. Som ”belöning” får man också mer utförliga och välmotiverade domar än det svenska rättsväsendet 13. Hur kan man utifrån textens resonemang
15. Textförfattaren jämför situationen i rätts-
bäst defi niera begreppet ”materiell pro-
salen med situationen på marknaden. Vad
cessledning”?
vill hon visa med denna jämförelse?
A Det moment inför själva domslutet där domaren A Att det behövs regler som motverkar de eventu- återger och sammanfattar innehållet i ett ella negativa följderna av ett fritt spelrum.
Att en överordnad myndighet sällan uppfyller Den procedur där domaren avgör vilket eller kravet på fullständig opartiskhet.
vilka lagrum som kan tillämpas i ett tvistemål.
C Att aktörerna måste garanteras fri tävlan i C Den turordning och tidsfördelning som domaren rättssalen såväl som på marknaden.
fastställer för parternas talan i ett tvistemål.
D Att det är orimligt med statlig styrning av viktiga D Den aktivitet som domaren utövar för att tydliggöra vad ett tvistemål handlar om.
16. Varför är, enligt texten, så många svenska
14. Hur ser textförfattaren på de svenska reg-
advokater i tvistemål skeptiska till en aktiv
lerna för materiell processledning?
A Hon är bekymrad över att reglerna inte går att A De fruktar att den andra parten ska få fördelar.
förena med rådande praxis i svenska domstolar.
De fruktar att målets parter ska få svårt att göra Hon är kritisk till reglerna eftersom de tycks gynna den ena parten och missgynna den andra.
C De fruktar att procedurfrågorna ska få alltför C Hon är förvånad över att reglerna inte tillämpas mera allmänt utan i stället ifrågasätts.
D De fruktar att deras egen yrkesgrupp ska förlora D Hon är osäker på om reglerna är tillräckligt långtgående och entydiga till sin utformning. FORTSÄTT PÅ NÄSTA SIDA »
Nyckeln till lärandeBetygsättning och bedömning har återigen hamnat i det För att utveckla kompetenser, kunnande och vetande mediala blickfånget. Kraven på fl er nationella prov och bedömer lärarna elevernas prestationer. Ett betyg på kun- tydligare mål duggar tätt. Betyg kommer att sättas även för nandet ska sättas när en hel kurs eller ett ämne är slut. yngre elever i framtiden. Att lärarna inte kan hantera det Betygsättning – och poängsättning – har dock av tradition betygssystem som sjösattes år 1994 är uppenbart efter den smugit sig in i bedömningen av elevernas prov, arbeten senaste tidens bevis på att likvärdigheten i betygsättningen och redovisningar. När betygsättning används i samband med bedömning tenderar det att överskugga och ibland Det eleverna ska lära sig i den svenska skolan kan helt ersätta vägledningen att utveckla de kunskaper som sammanfattas med tre ord: kompetenser, kunnande och så tydligt defi nieras i styrdokumenten. En bedömning av vetande. Kompetenser innehåller de grundläggande fär- elevernas prestationer ska innehålla information om vad digheter en individ behöver för att kunna fungera i vårt de har uppnått utifrån styrdokumentens mål, vilket på samhälle, det vill säga läsa, skriva, räkna, lyssna och tala. fackspråk kallas summativ bedömning, samt en vägled- Men det inbegriper även etablerandet av de normer och ning om hur eleverna ska gå till väga för att uppnå de värderingar som vårt samhälle grundar sig på, till exempel kompetenser, det kunnande och det vetande som hon eller ett demokratiskt förhållningssätt och alla människors lika han har missat eller kan förbättra, vilket på fackspråk kal- värde. Skolan ska även utveckla ett kunnande tillsammans med eleverna. Det är mer specifi ka färdigheter som till Bedömningen av elevernas kunskaper är en mycket vik- exempel att förklara, analysera, värdera, dra slutsatser etce- tig del i läroprocessen, ja till och med nyckeln till lärandet. tera. Med vetande menas det vi i vardagligt tal kallar för All bedömning innebär kommunikation och kräver ett fakta eller information. Eleverna ska exempelvis veta hur språk för hur man talar om kunskaper i specifi ka ämnen, Sverige styrs och hur människokroppen fungerar. Skolans och det är med hjälp av språket som vi vidareutvecklar uppdrag är att tillsammans med eleverna utveckla kunska- elevers kunskaper. Betygsättning däremot innebär, brutalt uttryckt, att läraren avsäger sig viljan att kommunicera. Före år 1994, i vad vi kan kalla ”den gamla skolan”, När en kurs tar slut ska elevens kunnande betygsättas, och betonades vetandet. Då var det elevernas hågkomst av lärarens sammanlagda bedömning ligger som underlag. fakta som skulle betygsättas och premieras. Målet var Enkelt uttryckt får eleven ett betyg och därmed är kursen därför att fylla eleverna med så mycket information som möjligt. Jonas Aspelin, universitetslektor i pedagogik, Betygsättning och bedömning bör alltså betraktas som beskriver träff ande lärarens uppgift i den gamla skolan två skilda aktiviteter. Att smyga in ett betyg i bedömningen som att ”med hjälp av en tratt hälla kunskaper ner genom av enskilda prestationer är inte bara felaktigt utan förvillar elevernas huvuden”. I den skola som grundar sig på läro- eleven och skapar en pseudotrygghet. För läraren tende- planen från 1994 är det däremot kunnandet som är i cen- rar betygsättningen att minska viljan att kommunicera då trum. Uppdraget är inte främst att öka hågkomsten av denne tror att betygen är informativa. Betyg eller poäng- information utan att utveckla metoder för att tolka, förstå sättning ersätter ofta bedömningen vilket gör att elevens och använda information. Skolan ska via bedömning av lärande till alltför stor del går om intet och överlämnas elevernas prestationer utveckla deras grundkompetenser till eleven själv. Detta är något som kanske i än större – att läsa, skriva och så vidare – samt deras kunnande, utsträckning gäller utbildningar på våra universitet och till exempel att förklara, värdera och dra slutsatser. Det högskolor. Att betygsättning till stora delar ersatt bedöm- är inte ”kännedom om” som är beviset på kunskap utan i ning har lett till en lärarkår som praktiskt taget är illit- stället ”förmågan att använda”, påpekar så riktigt lärarfort- terat när det gäller att utveckla elevers ämneskunnande. bildarna Helena Moreau och Steve Wretman i ett häfte om Att införa betyg i lägre årskurser riskerar att medföra en lärande som är väl spritt bland pedagoger i Sverige. Enligt 1994 års betygsreform så är det framför allt kunnandet som Dessa två faktorer, den uppenbara bristen på vetande till slut ska betygsättas, vilket tyvärr har gått stora delar av hos lärarkåren att det är kunnandet som ska betygsättas, lärarkåren förbi, så att den i stället betygsätter en egen out- vilket resulterar i en egenhändigt skapad och outtalad talad blandning av kompetenser, kunnande och hågkomst betygsättningsmall, och hopblandningen av bedömning av vetande. Det är naturligtvis allvarligt ur rättssäkerhets- och betygsättning, har lett till att lärarna som yrkeskår inte synpunkt då betygsättningen ska vara nationellt likvärdig.
kan hantera betygssystemet. Det har även gett till resul- tat att lärarkåren undvikit att använda och utveckla ett inte poäng- eller betygsätta enskilda prov eller moment i bedömningsspråk och därför saknar redskap att utveckla den fl ora av litteratur om betyg och bedömning som ver- elevernas kompetenser, kunnande och vetande.
ket tillhandahåller. Det är allvarligt att ett statligt verk talar De nationella proven kan fungera som bra underlag med kluven tunga och uppmuntrar denna hopblandning i för bedömning av elevernas ämneskunnighet. Detta kan de nationella proven men förkastar den i andra samman- ge Skolverket möjlighet att kontrollera huruvida bedöm- hang. Om vi lärare i grundskolan, på gymnasiet och på ningen är likvärdig i riket. Men att de nationella proven universiteten ska utveckla ett metaspråk om kunnandet betyg- och poängsätts är djupt beklagligt och är den tredje och vetandet i våra ämnen, måste vi upphöra med den faktor som bidrar till att lärarna inte utvecklar ett eget hämmande aktiviteten för lärandet som betyg och poäng bedömningsspråk utan fortsätter att vila i föreställningen innebär. Vi måste börja utveckla ett tydligt bedömnings- att betygen och poängen är informativa och till hjälp för språk som hjälper eleverna vidare i deras strävanden efter eleven. Betygsättning ska användas enbart som ett urvals- instrument och som en morot och får inte blandas sam- man med bedömning och lärande – något som Skolverket uppenbart känner till då man rekommenderar lärarna att 17. Vilket är ett av textförfattarnas huvud-
19. Vad är det textförfattarna i första hand ef-
argument mot dagens betygsättning?
terlyser när det gäller lärares bedömning?
A Att lärarna sätter orättvisa betyg.
Att lärarna ersätter betygsättningen med infor- C Att lärarna sätter betyg på fel saker.
D Att lärarna använder betygen som urvalsinstru- 20. Vad går framför allt förlorat i dagens si-
tuation, enligt textförfattarna?
18. Hur anser textförfattarna att Skolverket
agerar i frågan om betyg och bedömning?
C Bedömningens vägledande funktion.
D Bedömningens jämförande funktion.
PROVET ÄR SLUT. FINNS TID ÖVER,
KONTROLLERA DINA SVAR.

Source: http://xn--lxhjlp-buad.nu/uploads/hogskoleprov/las-20091024.pdf