Australian people can buy antibiotics in Australia online here: http://buyantibioticsaustralia.com/ No prescription required and cheap price!

Microsoft word - 20030422 pacheco's sjukdom.doc


Inledning

1930 beskrev G Pacheco, O Bier och Meyer en infektionssjukdom i Brasilien som
förlöpte med hög dödlighet bland amasonpapegojor. Uppfödare såg fåglar avlida
bara någon dag efter det att de blivit sjuka.
Sjukdomen fick namnet Pacheco’s sjukdom (PPD) även kallad papegojherpes då
man 1975 slutligen fastställde att det var ett herpesvirus. I dag vet vi att det rör sig
om tre olika underarter av herpesvirus, men det finns indikationer på minst två till.
Man tror att förloppet och symptomen på de olika underarterna är olika. Sjukdomen
är fruktad av fågeluppfödare därför att den är svår att bli av med och oftast dödlig.
Viruset sprider sig via avföring, nässekret och aerosol. Eftersom viruset har hög
smittorisk kan det sprida sig fort i ett fågelbestånd. Ofta är det första tecknet på
sjukdomens närvaro att till synes friska fåglar avlider när man introducerar nya fåglar
till beståndet. Sjukdomen är oftast dödlig och finns bara hos papegojor. Papegojor
från nya världen (Sydamerika) verkar vara mer mottagliga för sjukdomen än
papegojor från gamla världen (Afrika och Australien). Patagonia- och
Nandayaparakiter är ofta symptomfria smittbärare av viruset och sprider det ofta
vidare. Man rekommenderar därför att inte blanda dessa arter med andra parakiter
och papegojor, framför allt inte med amasonpapegojor.
Spridning
Pacheco’s sjukdom sprids vanligen genom mat, dricksvatten, infekterad avföring,
nässekret och aerosol. Aerosolen förorenar luften som sedan inandas av andra
tänkbara värddjur. Även människor kan sprida sjukdomen inom ett bestånd eller till
andra bestånd.
Fåglar kan vara symptomfria bärare av Pacheco’s sjukdom, d v s viruset ligger latent
i kroppen. Om en fågel har överlevt ett utbrott av sjukdomen ska de anses som
smittobärare livet ut. Viruset kan plötsligt blossa upp igen om fågeln utsätts för stress
såsom vid t ex häckning, förlorandet av sin partner, när det kommer nya fåglar till
beståndet eller vid byte av miljö (jämför utbrottsförloppet med vanlig munherpes hos
människor som ligger latent i kroppen livet ut och bryter ut när personens
immunförsvar är försvagat). Ofta gör man misstaget att anta att det är en ny fågel i
beståndet som är smittobärare när Pacheco's sjukdom bryter ut. Av ovan angivna
skäl är det lika vanligt att en fågel från det ursprungliga beståndet varit bärare på
sjukdomen länge och det bryter ut på grund av t ex stress.
Det finns även misstankar om att fåglar som har sjukdomen latent kan smitta det
vidare till äggen.

Symptom

Inkubationstiden är 3-14 dagar. Tyvärr är den vanligaste symptomen plötslig död
(några timmar). Symptomen är slöhetstillstånd, diarré, fågeln burrar upp sig,
bihåleinflammation, anorexia, bindhinneinflammation och darrande i nacke, vingar
och ben. Avföringen kan bli missfärgad och urinen kan bli grön vilket indikerar
leverskador. Emellertid dör en del fåglar utan några specifika eller märkbara
symptom.
Vid obduktion har man sett att fåglarna dött av omfattande levernekros (lokal
vävnadsdöd) karakteriserad av förstorad lever, mjälte och njurar.
Förebyggande åtgärder
Det finns ett vaccin som heter Psittimune och är tillverkat av avdödat virus.
Observera att ett vaccin INTE kan bota sjukdomen, utan används i förebyggande
syfte för att symptomen inte ska bryta ut om de blir smittade. Vaccinationen hindrar
alltså inte virusets upptagande i kroppen, utan det blir liggande kvar i kroppen i
vilande form. Vilket också sannolikt innebär att även en sådan fågel i värsta fall kan
sprida sjukdomen vidare!
Vaccinet skyddar dock inte mot alla former av viruset och man vet inte i dagens läge
vilka av dessa varianter vaccinet är verksamt mot. För att få föra in det i Sverige
måste man ha Läkemedelsverkets godkännande. Tillverkarna arbetar för närvarande
med att få vaccinet godkänt inom hela EU genom att först få det godkänt i Spanien.
Vaccinet kommer från USA, men Spanien kan tillhandahålla den dokumentation som
Läkemedelsverket kan behöva.
Ett vaccin mot Pacheco’s sjukdom kommer med mycket stor sannolikhet att kunna
tillhandahållas i Sverige via licensförfarande. Dock finns det en risk att
myndigheterna inte vill ha in ett dylikt vaccin i Sverige, detta bedöms vid en eventuell
ansökan.
Nackdelarna med vaccinet är att det inte går att säga hur länge vaccinet är verksamt,
men förmodligen är det endast några månader, samt att vissa arter såsom kakaduor
och ädelpapegojor har fått biverkningar av vaccinet såsom förlamningar och tumörer.
Endast fåglar med hög utsatthet, t ex fåglar på djurparker bör vaccineras på grund av
risken för biverkningar.
Åtgärder vid sjukdomsutbrott

Isolera alla fåglar som har tecken på sjukdomen. Desinficera alla ytor med alkohol,
klorin eller Virkon S (finns att köpa hos Lantmännen). Mekanisk rengöring är mycket
viktig, det är viktigt att komma åt alla skrymslen och få bort gamla foderrester mm.
Buren skall sedan stå tom en eller två veckor. Det är också viktigt att byta ut
eventuella luftfilter och desinficera ventilationstrummor och fläktblad.

Diagnos

Länge var obduktion av en fågel det enda sättet att diagnostisera sjukdomen på.
Sedan cirka 3 år kan man ta ett blodprov och leta efter virusets DNA. Med denna
metod kan man diagnostisera sjukdomen på levande fåglar, ett så kallat PCR
(polymerase chain reaction) test. Nackdelen med denna metod är att den endast
fungerar när det finns virus i blodet. Denna test utföres av företag i bl a Canada och
Sydafrika. De senaste forskarrönen pekar dock på att man måste förfina dagens
metoder för att med säkerhet kunna detektera alla olika underarter av viruset som
finns.
Precis som människans munherpes, ligger viruset latent i nervknutarna och kan
blomma upp vid t ex stressituationer. Vid ett utbrott av sjukdomen sprider sig viruset i
kroppen och immunförsvaret bildar antikroppar. Tiden mellan utbrotten finns det inget
virus i blodet, viruset finns då endast latent i nervknutarna. Antikroppar finns hela
tiden i blodet, även när fågeln är frisk och inte har några symptom och smittan ligger
latent.
Då latent virus endast finns i nervcellskärnor kan det därför ej med säkerhet
diagnostiseras med PCR-test.
En annan bättre och säkrare metod är en seologisk test, d v s att leta efter
antikroppar. Denna metod har utvecklats under 2000-talet av expertis på världens
ledande universitet som forskar om papegojors olika sjukdomar. De arbetar på
universitet i USA och är i dagsläget de enda som kan utföra dessa tester.
Rekommendationen från veterinärer i dag är att man endast skall testa fåglar med
misstänkt symptom och inte i förebyggande syfte. Orsaken är att ett negativt svar inte
är tillförlitligt då man inte vet om det detekterat alla olika underarter av viruset. Ett
positivt svar anger inte vilken av de olika virusunderarterna fågeln har och man vet
inte i dagens läge om alla underarter är lika aggressiva. Ett positivt provsvar kan
därför i onödan orsaka oro för ägaren av en till synes helt frisk fågel.
Behandling

Den mänskliga herpesmedicinen Zovirax (registrerat varumärke för Acyclovir) är
effektivt mot vissa underarter av viruset men kan orsaka njurskador. Zovirax fungerar
bäst om man använder det innan fågeln har fått sjukdomssymptom. Zovirax
förhindrar replikering av viruset men har ingen effekt på latent herpesvirusinfektion
varför fågeln som behandlats kan insjukna igen efter en tid då medicinen försvunnit
ur kroppen och immunförsvaret gått ned. Det går inte att säga hur länge medicinen
verkar men förmodligen endast några månader.
Observera att Zovirax bara tillfälligt tar bort sjukdomssymptomen, det dödar ej viruset
i kroppen. Detta innebär att det idag INTE finns något botemedel mot Pacheco’s
sjukdom.
Slutord
Med tanke på sjukdomens allvarliga egenskaper, är det viktigt med kunskap för att
förhindra ytterligare spridning. Uppfödare måste ta sitt ansvar, får de in sjukdomen
måste de se till att utrota den från sitt fågelbestånd även om det kan bli mycket
kostsamt, för att inte sprida den vidare. Köpare måste våga ställa krav på uppfödare
och våga fråga vilka sjukdomar uppfödaren haft och hur uppfödaren gått till väga för
att bli av med dem. Gör vi detta kan vi förhoppningsvis förhindra vidare spridning.
Forskarna räknar med att inom en period av tre till fem år veta mycket mer än i dag.
Förhoppningsvis vet man vilka underarter som är mest aggressiva och även vilka
vaccin som är verksamt mot de olika underarterna.
Informationen till artikeln kommer bl a från följande skrifter:

Frederik Widén, DVM, PhD, Bengt Ole Röken, DVM, Dolores Gavier-Widén, DVM,
MS, PLD. PPD påvisat hos papegojor för första gången i Sverige, 1992

David N Phalen, DVM, PhD, Dipl ABVP-Avian, et al. Diagnosis of Parrot Infected with
Pacheco’s Disease Viruses, 2001
Elisabeth K. Tomaszewski, PhD, et al. Psittacid Herpesviruses: Clinical Applications,
2002

C. H. Grund, DVM, Dr. Med vet, et al. Evaluation of Immunoassays For Detection of
Psittacine Herpesvirus – Specific Antibodies, 2002
Branson W. Ritchie. Avian viruses, Function and Control, 1995

Jag vill tacka följande personer som hjälpt mig:

Joe M. Amore, HealthGene Corp, Canada
Dr Richard E Gough, Veterinary Laboratories Agency, Dept. of Avian Virology,
England
Kristina Odensvik, MSc Pharm, PhD, Associate Professor, Statens
Lantbruksuniversitet, Uppsala
Bengt Ole Röken, DVM, Kolmårdens Djurpark, Kolmården
Denis York, PhD, Molecular Diagnostic Services, Sydafrika
Och till sist Frederik Widén, DVM, PhD, Statens veterinärmedicinska anstalt,
Uppsala, Marianne Tornvall, DVM och Gunnel Anderson, DVM, Djurkliniken
Roslagstull, Stockholm som granskat artikeln före publicering.

Source: http://www.youschi.se/Halsa/Pachecos/Pachecos.pdf

Cheloidi e cicatrici ipertrofiche in dermatologia

a cura del dr. Antonio Del Sorbo - Specialista in Dermatologia e Venereologia antoniodelsorbo@libero.it I Cheloidi di Alibert A volte una ferita anche apparentemente banale, guarisce lasciando una cicatrice voluminosa, rossastra e soprattutto antiestetica. I cheloidi sono cicatrici abnormi che possono far seguito a intervento chirurgico (es: tiroide, mammella, etc) e questo u

Microsoft word - 6 female reproductive system.doc

THE FEMALE REPRODUCTIVE SYSTEM The female organs of reproduction include: the ovaries, which produce ova (eggs); the uterine or fallopian tubes (also called the oviducts), which transport the ova to the uterus (womb); the vagina and the external organs that constitute the vulva or pudendum. The mammary glands or breasts (lactating (milk-producing) organs) are also considered part of the f

Copyright © 2010-2014 Find Medical Article